MATZ KEIJSER

S-MÄRKT DELTIDSPOLITIKER

Åsikter och fakta…

Posted on

Nu kan du även lyssna på blogginläggen

 

Det är bra att vi i vårt land har åsikts- och yttrandefrihet. Ur ett demokratiskt perspektiv ska det vara en rättighet att få yttra sin åsikt, så länge det inte handlar om att på något sätt kränka eller diskriminera andra.

Åsikter finns det gott om i alla möjliga frågor. Många gånger är det spännande och tankeväckande att få ta del av dem, men det finns också gånger när man funderar vad den som yttrar sin åsikt bygger den på!? Visst – det är helt ok att ha en åsikt, men det kan också vara bra många gånger att bygga sina åsikter på fakta och verklighet.

Vi har ju fått ett nytt begrepp att förhålla oss till – alternativa fakta. Egentligen handlar det ju om något det absolut inte finns någon grund för, så i princip skulle man kunna hårdra det och kalla det lögn!

Skriver jag en insändare i en tidning står min åsikt många gånger obesvarad eller bemöts i bästa fall någon vecka senare. Den som läser min insändare kan uppfatta min åsikt som en sanning så länge den inte motbevisas. Så är snöbollen i rullning där fler tar del av samma “sanning”.

I dagens EP finns en insändare som passar bra in på min beskrivning av vad jag menar och där hjärtat förmodligen spelat en mer avgörande roll. Insändarskribenten avslutar sitt inlägg med sin åsikt om ett nytt kommunhus med:

Lägg ner alla planer på att bygga kommunhus vid Joar Blå eller någon annanstans i centrum! Den tiden är förbi, när man byggde kommunala ”monument” och fabriker mitt inne i stan.

Denna åsikt byggs upp av ett antal argument i texten:

I centrum ska man bygga mötesplatser, och kommunhuset är ingen mötesplats utan enbart en arbetsplats. En grov gissning är att 90 procent av kommuninnevånarna aldrig har satt sin fot i kommunhuset och aldrig kommer att göra det heller.

Här är ett bra exempel på en åsikt som inte grundas på fakta. Det medger till och med skribenten med formuleringen “en grov gissning“. Som fritidspolitiker tillbringar jag en del tid i kommunhuset och kan gå i god för att det är just en mötesplats. Det är dagligen en strid ström av människor, utöver de som har sin arbetsplats i huset, som besöker kommunhuset av olika anledningar – allt från skolklasser och privatpersoner till företrädare för näringslivet.

Nästa påstående/åsikt handlar om huruvida personlig kontakt är relevant eller inte när hen skriver:

I vårt digitala samhälle går utvecklingen mot allt färre personliga kontakter.

Jag kan till viss del hålla med om detta, men ser samtidigt utifrån mitt politiska uppdrag att det för stora flertalet personer är just den personliga kontakten med exempelvis en bygglovshandläggare som är det viktiga. Att i lugn och ro få möjligheten att kunna sitta ner, öga mot öga, med en sakkunnig och få rätt råd och svar på sina frågor smäller mycket högre än ett e-postmeddelande. Det talade ordet, i kombination med kroppsspråket, är mycket lättare att tolka än det skrivna. Detta gäller såväl privatpersoner som företagare är min upplevelse och är ofta ett återkommande önskemål vi på miljö- och bygg tar del av.

Nästa åsikt känns på gränsen till “alternativ” och väldigt personlig:

Varför vill man bygga i centrum? Den enda förklaringen som jag kan se är, att kommunalråden och personalen tycker att det är mysigt att jobba mitt i stan.

Det känns lite märkligt att påstå att det skulle vara någon form av mysfaktor som styr var ett kommunhus ska placeras. Då hade det nog i så fall varit mer lämpligt att förlägga ett kommunhus i strandnära läge med utsikt över Mälaren – det hade varit mysigt. Nej – det handlar snarare om att den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara lättillgänglig för kommunens invånare och därför har man valt att placera byggnaden centralt.

Vidare gör insändarskribenten en jämförelse med Martin & Serveras flytt till Enköping och ställer en fråga om “Hur mysigt tror ni att personalen på Martin & Servera tyckte att det var att flytta till Enköping från Stockholm och Västerås? Dom fick rätta sig efter verkligheten.

Till att börja med handlade det för M&S om att hitta en bra lösning rent logistiskt med närheten till motorväg och smidiga transporter. Enköping kallas ju inte för Sveriges Närmaste Stad för intet så att säga. Ja, det är ju sant att personalen fick “rätta sig efter verkligheten” och flytta med. Men så ser det ju faktiskt ut inom den kommunala verksamheten också. Vi har många medarbetare som bor i andra kommuner – Stockholm, Västerås och Uppsala m.fl –  som pendlar till Enköping och sin arbetsplats inom Enköpings kommun – det är deras verklighet!

Skribenten föreslår också att ett kommunhus skulle kunna byggas “i något fabriksområde i utkanten av Enköping eller varför inte i Grillby? Nu kommer det ju gå bussar en gång i halvtimmen (och då får man se Boglösa på köpet)“. Ja, det är ju ett förslag så gott som något och med kollektivtrafiklösning på köpet, men tyvärr stämmer inte faktauppgiften om turtätheten.

Låt oss utreda vilken placering av ett kommunhus som är den bästa. Det är absolut inte att “kasta pengarna i ån” och det handlar inte om att bygga något “kommunalt monument“, där ett antal hundra tjänstepersoner i kommuninvånarnas tjänst sitter och “myser“. Kanske kan vi också hitta lösningar på samlokaliseringar med fler verksamheter än de som finns i kommunhuset idag och på det viset ge ökade förutsättningar för att skapa en än mer naturlig mötesplats. Det tänket bör vi också ha vad gäller ett Kulturhus, gymnasium och andra stora investeringar vi står inför!

Det är min åsikt…

/Matz

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.