MATZ KEIJSER

S-MÄRKT DELTIDSPOLITIKER

Betygsinflation skapar hinder

Posted on

Skolverket har i dagarna lämnat en rapport som visar att gymnasieelever från de fristående skolorna har högre betyg, men klarar av högskolestudierna sämre jämfört med elever från de kommunala skolorna.

Rapporten bekräftar det nog många redan anat – att det finns en “betygsinflation” inom friskolorna, vilket skolforskaren och nationalekonomen Jonas Vlachos slog fast redan 2013.

Vlachos konstaterade redan då att när Skolverkets listning av överbetyg och omrättningen av prov lades samman, blev slutsatsen att friskolornas betygsgenerositet snarare varit underdriven!

Det kanske också nu är dags att Skolverket gör en liknande översyn av förhållanden mellan fristående grundskolor och kommunala.

Friskolornas riksförbund stoltserar på sin hemsida med att:

I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 2015/16 249,4 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund). Riksgenomsnittet var 234,0 och för kommunala skolor 230,4.

Med det som bakgrund skulle det onekligen vara av intresse att se hur elever från friskolor klarar gymnasiestudier i offentliga gymnasium jämfört med elever från de kommunala grundskolorna. Vi har hört gymnasielärare vittna om att de ser brister i grundläggande kunskaper hos elever från just friskolor, men då är det inte ställt i relation till elevernas betyg.

Det är i de lägre åldrarna vi lägger grunden för eleverna att klara högre studier. Om Skolverket nu ser att elever från friskolor inte klarar högskolestudier räcker det med stor sannolikhet inte enbart att titta på hur de fristående gymnasieskolorna betygsätter elever. Här måste man gå till botten med hur det ser ut genom hela skolgången.

Det handlar inte om att peka ut friskolorna och deras betygssättning utan snarare att visa på att betygsinflationen, oavsett skolform, sätter käppar i hjulen för eleverna längre fram när de inte får samma förutsättningar att klara gymnasie- och eftergymnasiala studier. Det får i sin tur konsekvenser vad gäller att kunna konkurrera på ett likvärdigt sätt på arbetsmarknaden.

Alla barn och unga måste få likvärdiga förutsättningar att tillskansa sig nödvändiga kunskaper! Framför allt ska de bedömas likvärdigt och få förståelse för vilka förbättringsområden de bör fokusera på!

Skollagens första kapitel säger:

4§ Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

9§ Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform…

10§ I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkten. Med barn avses varje människa under 18 år.

Elevernas rättighet till kunskap måste alltid komma först!

/Matz

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.