MATZ KEIJSER

S-MÄRKT DELTIDSPOLITIKER

Jag vet hur det känns

Posted on

Svar till Oscar Widman – och Anna Wiklund

arbetslöshet2Eftersom jag nu fått svar två gånger (29/4 OCH 5/5) på min insändare känns det viktigt att bemöta dessa. Det börjar bli mer regel än undantag att jag från moderathåll blir beskylld för att gå till personangrepp i det jag skriver, men peka gärna ut var i min insändare jag kritiserar person och inte den politik ni för.

Det ni moderater kallar för skrämselretorik och svartmålning är tyvärr en beskrivning av den verklighet ni, som styrande i både riket och kommunen, skapat. Den verklighet som drabbar medborgare och som de uttalar sin frustration över i insändare, i samtal på jobbet och på stan. Den verklig som drabbar de kommunala verksamheterna och därmed också våra medborgare.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisade för kommunstyrelsen i april en analys av ekonomi och ekonomistyrning av kommunala verksamheter. Man inledde då med att peka på att den politiska ledningen i kommunen de senaste åren hela tiden räddats av att det kommit pengar utifrån – inte att man själva lyckats ha ”ordning och reda” i ekonomin. Att då, som Anna Wiklund, hävda att ”det går bra för Enköping” stämmer kanske inte riktigt med sanningen!

Jag engagerade mig också politiskt för att jag ville förändra, Oscar. Förändra de orättvisor jag såg – så är det fortfarande. Jag vill minska klyftorna i samhället, både ekonomiska och kunskapsmässiga. Jag vill att fler ska få möjlighet till ett jobb och ett drägligt liv, men då måste vi bort från en arbetslinje som under snart åtta år varit misslyckad. Vi måste se till att den höga arbetslösheten, som är högre idag än 2006, sjunker och blir lägst i Europa 2020.

Ungdomsarbetslösheten får inte fastna på runt 25%, som det är idag. De reformer regeringen genomfört, med sänkt restaurangmoms och lägre arbetsgivaravgifter för unga, har varit verkningslösa. Vår 90-dagarsgaranti syftar till att alla ungdomar ska ha ett arbete, en praktikplats eller en utbildningsplats att gå till senast efter 90 dagar – inte fastna i arbetslöshet!

Nej, Oscar, man väljer inte att bli arbetslös. Jag vet! Både jag och min fru drabbades av det på 90-talet då vi hade en statsminister som hette Carl Bildt, om han är bekant? Jag vet hur det känns att behöva sälja bilen för att kunna ställa mat på bordet. Jag vet hur det känns att behöva tala om för sina barn att man inte har råd. Jag vet hur det känns att drabbas av en moderat politik som går åt fel håll! Jag vet hur det känns!

Därför vill jag förändra Sverige – till det bättre! Jag vill inte att fler ska drabbas av den så kallade arbetslinje som moderaterna driver. Därför vill jag förändra med en politik som ser människan och inte stirrar sig blind på siffror! En politik som ger hopp och framtidstro till alla de som drabbats idag!

Moderaterna säger ”alla behövs och ingen ska lämnas utanför” och ändå är det precis vad som händer. De rika blir rikare och de fattiga fattigare i moderaternas Sverige – klyftorna i samhället ökar. Och det är här den stora skillnaden syns rent ideologiskt!

Vi Socialdemokrater hävdar istället: Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov! Det vill säga en övertygelse om ett solidariskt samhälle där vi gemensamt hjälps åt och tar ansvar. Ett samhälle där vi åter kan ha en generell välfärd värd namnet, där rätten till kunskap inte är en socioekonomisk fråga och där socialförsäkringssystemet, den dag man drabbas, är det skyddsnät som krävs för att kunna ställa om och gå vidare i livet. Ett samhälle där du oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion är en individ som bidrar till helheten! Ett Sverige att vara stolt över helt enkelt!

/Matz

2 thoughts on “Jag vet hur det känns

  • Johan Westermark 13 maj, 2014 at 20:27
    Reply

    Hej Matz
    En fjärdedel av våra ungdomar går inte runt och slår dank på dagarna. Man måste bestämma sig för vad man ska mäta och sedan redovisa hur det gått till. Hittepåproblem är sällan en bra argumentationsteknik, dessutom missar man riktiga problem.
    Men det jag är riktigt nyfiken på är den där devisen som låter så fantastiskt bra när man säger det “Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”, men som vid lite närmare eftertanke blir en ganska rejäl hög med snömos.
    Vem ska avgöra allas förmågor? Vem tala om vilka behov som var och en har? Du? Eller rent av hela din partigrupp? Är självgodheten så befäst att ni anser er ha både förmågan och rätten till dessa avgöranden?
    Vad ska sedan hända med den som ni inte anser presterar sitt bästa?
    Jag behöver en båt för att vara lycklig, ska någon annan gå till jobbet för att förse mig med en sådan?
    Om vi tycker olika saker är viktiga, är det då ditt tyckande som blir lag?
    Eller är det upp till mig att skaffa mig en båt om jag nu så gärna vill ha en?
    Jag vill ha två svar; dels på frågan om dina mätmetoder och en beskrivning av varför du tycker att de är bra, dels en utförlig kommentar kring din önskan om allmän behovsprövning av allt och alla.

    • Matz Keijser 13 maj, 2014 at 21:51
      Reply

      Den avrundade siffran 25% som jag skrev i mitt inlägg är inte tagen ur luften och därför vill jag hänvisa till både SCB och EkonomiFakta som presenterade siffror för ungdomsarbetslöshet i åldern 15-24 för mars månad i år, som visades sig ligga på 26,9%.
      http://www.scb.se/AKU/
      http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/

      Jag har aldrig påstått att en fjärdedel av våra ungdomar “går och slår dank på dagarna”. Däremot var det alltså i mars månad drygt en fjärdedel av våra unga som stod utanför arbetsmarknaden, enligt tidigare nämnda källor.

      Jag har heller aldrig använt mig av begreppet “allmän behovsprövning av allt och alla”. Av var och en efter förmåga åt var och en efter behov syftar till att den dag man drabbas av sjukdom eller arbetslöshet ska vi ha ett socialförsäkringssystem som säkerställer att man ska kunna ställa om och gå vidare i livet. Inte som idag då arbetssökande tvingas söka ekonomiskt bistånd och svårt sjuka tvingas ut i arbete!

      Jag vill också att vi ska ha en generell välfärd med hög kvalitet och att vi inte blir ett lilla USA där exempelvis din privata försäkring avgör vilken vård du ska få – om ens någon alls. Jag vill ha en likvärdig skola för alla barn och på det viset säkerställa deras rätt till kunskap. Jag vill att våra äldre även den dag man hamnar i behov av vård och omsorg ska få det med kvalitet utan vinstintressen!

      Självgodhet? Nej, det är verkligen inte politikers uppgift att avgöra vem som har vilket behov. Det finns profession som är fullt kapabla att avgöra människors olika behov beroende på var i livet man befinner sig – lärare, läkare m.fl.

      /Matz

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.