MATZ KEIJSER

S-MÄRKT DELTIDSPOLITIKER

Tre terminer – en möjlighet?

Posted on

Det var inte helt förvånande att det skulle komma synpunkter på förslaget om treterminssystem i Enköpings skolor. Är det något som skakar om människor så är det förändringar och självklart utgår man mestadels utifrån sin egen bild och hur “jag” påverkas. Inte konstigt alls!

I dagens EP är det två upprörda insändarskribenter som ventilerar sina tankar om hur ett eventuellt treterminssystem kan komma att påverka dem som föräldrar och i det ena fallet också som lärare.

Under rubriken “Rör inte våra barns sommarlov” ondgör sig en förälder kring att antalet veckor av ledighet, som totalt sett skulle vara oförändrat över året, fördelas så att höstens och vårens lov förlängs medan sommarveckorna minskat till antalet. Men som sagt – antalet lediga veckor för eleverna blir konstant!

Samtidigt som vederbörande påpekar möjliga “problem” med två istället för en veckas ledighet på hösten blottar hen strupen och menar att “mina barn kan vara hemma och vända på dygnet i en vecka är okej men inte att de ska sitta inne i två veckor i oktober“.

Om det är ett problem med två veckor på hösten och våren, men okej med åtta veckor på sommaren att barn “vänder på dygnet” fallar liksom skribentens inledande argumentation om vikten av att barnen ska vara lediga under “årets ljusa dagar“!

Att barn vänder på dygnet kan ju knappast vara ett skolproblem initialt utan handlar snarare ett föräldraansvar. Däremot får skolan ta konsekvenserna med trötta elever som kommer tillbaka efter ledigheten!

Insändarskribent nummer två skriver under pseudonymen “Förälder till barn i skolan och lärare“. Här ifrågasätts bland annat hur skolan ska hinna med de nationella proven med argument som att det “kan bli stressigt att hinna med de muntliga på hösten och de teoretiska har fastställda datum“.

Det här ser jag som ett icke-problem. Det handlar snarare om att hitta långsiktiga lösningar. Exempelvis genom att under en övergångsperiod få dispens att få genomföra teoretiska prov på andra datum.

Farhågan om att lärarna kommer att få det mer “stressigt“, att det kan bli “svårt att varva ner 2 veckor när man är mitt i något” samt “jobba ikapp på loven för man är mitt i ett läsår” kan jag ha viss respekt för. Det kan mycket väl bli så OM man utgår från hur man planerar och lägger upp sin undervisning idag.

Men nu handlar det nog snarare om att kunna tänka om och tänka nytt. Planeringen och undervisningen måste ju utgå från hur läsåret är uppbyggt. Inte tvärtom!

Tittar man dessutom igenom förslaget från förvaltningen ser man att det ligger fler planeringsdagar för lärarna utspridda över läsåret – utöver studiedagarna. Parallellt med detta ligger också så kallade flexibla resursdagar för eleverna, där pedagogerna får större möjlighet till kollegiala möten och pedagogisk utveckling av verksamheten.

Det är lovvärt att skribenten vurmar för fritids, både vad gäller eleverna och personalen, med bland annat formuleringar som:

…min fårhåga är att efter det längre höstlovet och sportlovet kommer fritidspersonalen vara helt slut efter att haft många elever på fritids, eleverna helt slut för att de varit på fritids…

I och med att jag själv jobbar på fritids delar jag inte skribentens oro. Jag ser snarare ett treterminssystem som en möjlighet att utveckla fritidsverksamheten till något som stämmer bättre överens med läroplanen och att det därmed också skulle bli en kvalitetsförbättring. (Därmed inte sagt att fritids idag är av dålig kvalitet – tvärtom!)

Det som gör att fritidspersonalen tar “slut” är snarare det faktum att det i dagens arbetssituation, där personalen fungerar som resurs under skoltid, upplevs som en stressande arbetsmiljö där vi förväntas bedriva en fritidsverksamhet med en meningsfull fritid för våra elever.

Många gånger går man direkt från klassrummet, med de utmaningar som finns där, för att omedelbart ställa om för att möta en helt annan elevgrupp och utan att få möjlighet att reflektera över dagen tillsammans med klassläraren eller hinna planera och förbereda för fritidseftermiddagen.

Att fler barn skulle “behöva” vara på fritids på loven med ett treterminssystem tror jag inte heller på. Behovet är jag övertygad om kommer vara konstant. Vi ser idag vilka elever som är i behov av lovfritids och det kommer inte att förändras för att lovveckorna fördelas på ett annat sätt över läsåret.

Inte heller håller jag med om att eleverna kommer att vara slut efter att ha varit på fritids. Tvärtom! Fritids ställer inte lika höga krav på barnen som de har i skolan. Här ges möjlighet till den fria leken i kombination med planerad verksamhet i ett ständigt lärande!

Fritids ger också möjlighet till utevistelse, rekreation och vila – ett annat argument som talar emot vad båda insändarskribenterna ser som ett problem.

Men visst – det kommer också att ställa högre krav på att skolledningen ser fritids som en del av lärprocessen och då också ger personalen förutsättningar att kunna genomföra en högkvalitativ verksamhet.

För många barn innebär ett långt sommarlov en lång tid av ensamhet – utan varken vuxna eller kamrater. För många elever är skolan och fritids den trygga punkten i tillvaron. Ett treterminssystem kan för dessa barn bli en tryggare tillvaro.

Dagens långa sommarlov är en historisk kvarleva från det gamla bondesamhället där barnen förväntades vara hemma och hjälpa till i jordbruket. Så ser det inte ut idag och som en av skribenterna formulerade sig – det blir en lång period då barn och ungdomar vänder på dygnet!

Förändringar från det som alltid varit behöver kanske inte alltid var negativt. Det är oftast så att det är enklare att belysa problemen och hindren än att se möjligheterna och fördelarna, men ibland kanske man måste utgå från någon annan än sig själv. Tänka utanför sin egen situation och skapa sig en större helhetsbild!

Vi vet att flera länder runt om i världen har treterminssystem. Visserligen är det olika upplägg med olika långa sommaruppehåll, men uppenbarligen fungerar det för såväl familjer, pedagoger och framför allt för eleverna!

Tankarna på att införa det i Sverige är inget nytt. Det har diskuterats till och från både på riksnivå och kommunal. Och kanske är det just nu som det är rätt tillfälle att göra en ordentlig skolreform för att öka kvalitén i svensk skola och åter bli ett föregångsland vad gäller kunskap, forskning och innovation.

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.